den 25 oktober 2004 av Thomas Nilsson
Under den senaste tiden har det framförts krav på att
öppna trådlösa nät skall förses med en varningstext. Orsaken är att
dessa är lätta att avlyssna och därmed kan de enheter som använder
denna infrastruktur falla offer för detta.
Jag hävdar med bestämdhet att problemet är angripet från fel håll.
Visst är det så att öppna trådlösa nät är extremt lätta att
avlyssna, men att lägga skulden på dem som har till uppgift att
frakta IP-paket är att göra det väl enkelt för sig. Om det gula
kortet nu måste plockas fram, borde varningen riktas till dem som
fyller IP-paketen med information på ett sådant sätt som gör det
möjligt att ta del av känslig information eller som möjliggör att
känslig information kan förvanskas.
De som förutsätter avlyssningssäkra nät försätter sig i en mycket
svår situation. Det finns i princip inte något avlyssningssäkert
nät. Det är trots allt bara olika nyanser av komplexitet för att
möjliggöra avlyssning av ett nät. Det är dessutom ytterst svårt att
avgöra om risk för avlyssning föreligger eftersom det är sällsynt
att du har tillräcklig kontroll över de delar av Internet som dina
IP-paket passerar. Lösningen skall istället designas på ett sådant
sätt att nätet inte är avgörande för om lösningen är säker eller
ej. Du måste helt enkelt utgå från att du är avlyssnad när du
designar din lösning och att avlyssnaren kan ha möjlighet att
förvanska dina IP-paket.
Du som har följt mina nätsäkerhetskrönikor från mitten av 90-talet
känner igen dig. Detta har varit på tapeten upprepade gånger.
Hörnstenarna nu, precis som då, är de samma. Använd stark
identifiering och kryptering för att skydda känslig information.
Förenklat används stark identifiering för att säkerställa att det
är rätt parter som utbyter information och kryptering används för
att säkerställa att informationen inte ändras eller
avlyssnas.
Redan i mitten av 90-talet fanns det en mängd lösningar som var
kommersiellt gångbara. Då var egentligen den enda stötesten den
stränga exportrestriktionen i USA som i viss mån hindrade oss från
att använda tillräckligt stark symmetrisk kryptering. Något som
idag är historia. Nu ett decennium senare är stark identifiering
och kryptering en självklarhet för allt fler. Mycket tack vare att
tekniken gjorts tillgänglig för var och en till en kostnad som i
sammanhanget är försumbar. Tröskeln för att införa stark
identifiering och kryptering har aldrig varit lägre. Trots detta
finns det fortfarande de som använder klartextlösningar när de
hanterar känslig information. Här är det nära till hands att ta
fram det röda kortet.
Det finns inget som rättfärdigar användningen av klartextlösningar
för känslig information. Den utfärdade varningen för bland annat
öppna trådlösa nät gör att dessa användare får en överdriven
tilltro det till nätverk som inte faller inom ramen för de omnämnda
osäkra näten.
© 2004 Thomas Nilsson, Certezza AB