den 4 april 2005 av Thomas Nilsson
Alla har väl någon gång haft en misstanke att det
försiggår något onormalt i nätverket. En misstanke grundad på en
känsla av att något avviker från det normala. Kanske förstärkt av
något indicium som eventuellt kan relateras till det onormala. Allt
för sällan finns det något konkret att ta fasta på utan det stannar
vid en misstanke baserad på en känsla. En misstanke som lätt
accentuerar i tankarna och som leder till ett irrationellt sökande
efter en källa till det onormala.
För att underlätta, och kanske förhindra att ovanstående scenario
blir en realitet, är det av största vikt att definiera ett
normaltillstånd. Hur skall man annars kunna anse att något är
onormalt? Detta är det egentliga grundproblemet. Faktum är att allt
för få har vetskap om allt från vad som verkligen försiggår i
nätverket till vad som egentligen är anslutet till nätverket. Det
är hög tid att lära känna det nätverk du ansvarar för.
Första steget är att studera vilka trafikslag och aktiviteter som
existerar i nätverket. Det räcker dock inte att konstatera att ett
visst trafikslag existerar utan det är av vikt att identifiera vad
som ger upphov till trafikslaget. Det krävs att inventeringen pågår
en tid för att få en heltäckande bild. Det är inte ovanligt att
vissa aktiviteter är kortlivade och återkommer med långa
tidsintervall, men trots allt existerar de och bör rymmas i
inventeringen.
Nästa steg är att jämföra de trafikslag och aktiviteter som
identifierats med säkerhetspolicyn. Troligtvis finns det
identifierat trafikslag som varken har stöd i säkerhetspolicyn
eller kan relateras till den verksamhet som företaget, myndigheten
eller kommunen bedriver. Detta måste gallras bort från nätverket.
Det är inte ovanligt att detta är en grogrund till betydligt
allvarligare aktiviteter i nätverket. Den metod som används för att
reglera de trafikslag som skall tillåtas varierar från fall till
fall och är till stor del beroende av vilka befintliga möjligheter
till reglering som erbjuds. Eventuellt kan det vara nödvändigt att
investera i ytterligare utrustning för att ge större möjlighet att
reglera nätverket.
När ni nu lärt känna ert nätverk, inventerat det och gallrat det
så är det betydligt enklare att notera när något avviker från det
normala. Förslagsvis införs nu ett antal kontrollpunkter i
nätverket som löpande övervakas och som kan larma när något utöver
det vanliga inträffar. Tyvärr börjar många i denna ände och
införskaffar verktyg som skall identifiera avvikelser utan att ha
klart för sig vad som är normalt och onormalt. Det är betydligt
bättre att investera i tid för att genomföra de två inledande
stegen till att återta kontrollen av nätverket. Först därefter vet
man vilka eventuella verktyg som behövs för den löpande
övervakningen, vad de skall reagera på och vad de inte skall
reagera på.
© 2005 Thomas Nilsson, Certezza AB