den 6 februari 2006 av Thomas Nilsson
De flesta har haft en relation med Internet långt över ett
decennium. Alla har i någon form råkat ut för mer eller mindre
allvarliga incidenter. Medvetenheten om så väl möjligheterna som
riskerna med Internet har aldrig varit större. Trots detta är
varken informations- eller IT-säkerhet ett naturligt inslag i alla
IT-projekt.
Medvetenhet är som bortblåst när man i flera fall sjösätter
IT-projekt utan att ha en ringa tanke på vilka eventuella hot och
risker slutprodukten utsätts för. Fem i tolv är det inte ovanligt
att någon yppar en undran som resulterar i en kommentar som är
snarlik den som kreatören i Sundbyberg fällt ett antal gånger
"Tänkte inte på det". Givetvis får inte tidplanen påverkas av det
inträffade eftersom tidplanen redan reviderats vid ett antal
tillfällen. Ytterligare förseningar är inte att tänka på!
Slutprodukten skall nu med blixtens hastighet och till en försumbar
kostnad förses med en lösning som gör den osårbar.
Lösningen som gör slutprodukten osårbar varierar. Någon förordar
den där lådan som innehåller alla tänkbara skydd till kostnaden av
en PC, någon annan nämner den där nya programvaran från den stora
leverantören, en tredje tror inte att det är någon risk att
exponera slutprodukten. Oavsett vilken väg man väljer så finns det
inget underlag som belyser vilka risker och hot som slutprodukten
kan tänkas vara utsatt för utan lösningen som väljs för att skydda
slutprodukten grundas på något annat. I bästa fall grundas det på
erfarenhet från likartade projekt, vad det nu kan tänkas vara värt.
Inte sällan väljs en temporär lösning för att vinna tid. För övrigt
tenderar den temporära lösningen ofta till att bli den permanenta
lösningen då varken tid eller medel infinner sig i ett senare
skede. Går allt väl sker leveransen i tid och slutprodukten är
osårbar. Dessvärre så är det sällan lyckliga slut på dessa projekt.
Tiden kommer förr eller senare i kapp verkligheten.
Det förvånande är inte att det fortfarande existerar IT-projekt
som inte har naturliga inslag av informations- och IT-säkerhet. Det
förvånande är att det återupprepas gång efter annan. Den enda
rimliga förklaringen till att det fortsätter i samma dåliga anda är
att man hittills haft tur och inte råkat ut för några allvarliga
incidenter. I alla fall ingenting man är medveten om. Det är inte
långt borta att dra slutsatsen att det finns mängder med
halvtaskiga slutprodukter som skyddas med halvdana lösningar där
man inte har en aning om den verkliga hotbilden. Det är inte
märkligt att det dagligen läcker ut information såsom
kreditkortsnummer, personuppgifter och företagshemligheter.
© 2006 Thomas Nilsson, Certezza AB