Då var det dags att ställa om klockan igen. Jag förvånas
fortfarande över hur mycket utrustning som behöver en manuell
åtgärd för att hänga med i svängarna. Rent personligt funderar jag
varje gång på om det är någon mening att ändra tidszon två gånger
per år, det kanske är bättre att permanent anamma UTC+2.
UTC? Du menar väl GMT kanske någon tänker. GMT ersattes 1972 med
UTC (Universal Time Coordinated). Men, det är inte exakt samma sak
som GMT, GMT kan snarare översättas till UT1 vilket är
världstidsskalan. Andra tidsskalor är atomtidsskalan (TAI).
Skillnaden mellan jordens något ojämna rotation och atomtidsskalans
mer exakta svängning justeras med att lägga till och dra ifrån
skottsekunder. Därav UTC med tonvikt på C som representerar en
koordinerad tid.
Det är inte bara svårt att förstå tid, det är svårt att uttrycka
tid. Vad är rätt uttryck egentligen? Korrekt tid, exakt tid eller
spårbar tid. Gör det enkelt, använda bara uttrycket "tid". I
Sverige är det Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som
är källan för tid och det utrycks UTC(SP).
I en IT-miljö är det självklart att alla datorer har samma källa
för tid. Det kan tyckas självklart, men varje stickprov, avsiktligt
eller oavsiktligt, visar att det råder en total anarki på området.
Alltför många verkar nöjda med att det inte diffar mer än några
minuter mellan datorerna. Horribelt är min spontana reaktion.
Även ur ett historiskt perspektiv har tiden verkligen varierat.
Dock har zenit varit en given referens för flertalet, men det blev
uppenbart komplicerat när västa stambanan öppnades 1862.
Tidtabellen angavs i Göteborgstid vilket fick till följd att tiden
i Alingsås var +2 minuter, Örebro +3 minuter och Stockholm +24
minuter. Det löste man visserligen med två minutvisare på
stationsklockan, men särskild praktiskt var det inte. 1879 införde
Oscar II gemensam tid och valde en punkt mitt emellan Göteborg och
Stockholm som referens. 1884 infördes de internationella
tidszonerna och 1900 anpassades sig Sverige till dessa och
justerade tiden 14 sekunder.
Det historiska perspektivet inrymmer också olika kalendrar. Den
julianska kalendern infördes av Julius Ceasar 46 år före Kristus.
Där var ett år 365,25 dygn och man har skottår var fjärde år. Det
ger en avvikelse på 7 dagar per 1000 år vilket ger en grov
missvisning över tiden. 1582 korrigerade därför Gregorius XIII
kalendern. Då var förskjutningen uppe i 10 dagar. Detta justerades
i oktober genom att den 5 oktober efterföljdes av den 15 oktober.
Den gregorianska kalendern definierade året som 365,2425 dygn samt
tillade att ett genomtänkt regelverk för skottår som innebär att
avvikelsen bara är 0,4 dagar per 1000 år.
I Sverige infördes den gregorianska kalendern 1700. Men,
införandet misslyckades. Den gradvisa förändringen med en justering
på 1 dag per år under 11 år skedde bara första året, dvs år 1700.
År 1711 beslöt Karl XII att överge denna förändring. Återgången
innebar att februari fick 30 dagar 1712. Återgången fick till följd
att Sverige och Finland hade en helt egen tideräkning. Ett mer
lyckat införande av den gregorianska kalendern gjordes 1753. Det
skedde genom att den 17 februari efterföljdes av den 1 mars.
I skolan har vi lärt oss att Gustav II Adolf dog den 6 november
1632, men skall vi följa den gregorianska kalendern så var den 16
november. Karl XII död den 30 november 1718 inträffade i själva
verket den 11 december.
Vi skriver just nu vår egen historia där datorerna har olika tid,
oklar tidszon i tidsposter och helt oklara källor för tid. Det är
dags att vända blad och låta datorerna använda samma källa för tid,
samma tidszon (UTC) och en källa för tid UTC(SP).
